Här under finns all poesi från Lövverks-projektet samlad, för att se bilder på veporna och från invigningen, klicka på augusti i arkivraden

Tuss Marie

monitoring station

TUSS MARIE LYSÈN



thursday the 13th of mars
intruductions to spiderstudies

my naked feet
moving to the rhythm
of the machine
hand folded
hiding
deep in my pocket
the greedy longings
of my mind

TUSS MARIE LYSÈN

Gisela

Ej för De
Som
Behöver


Det


För De
Som
Vill ha


Det


GISELA ERIKSSON

Väljer Du
Att Lyssna
Så Hör Du


Det


GISELA ERIKSSON

Kristian

Det kommer nu;
Den här speciella vinden
Ingenting är som det ser ut att vara
Du är här, och ändå inte

KRISTIAN LUNDBERG

Ett ögonblick; skuggorna som
samlas, som svalor högt uppe i träden
Och så denna mörka låga som plötsligt
flammar upp och

KRISTIAN LUNDBERG

Rosemarie

Att göra:
Slå rot (grejat).
Sörpla vatten. Tugga mull.
Göra kottar. Skvätta frön. Skjuta skott. Bilda årsring.
Barra (måttligt).
Bära kråkbo. Mata insekt.
Gömma pilfink,
gömma ekorre,
gömma uggla,
gömma fladdermus.
Skugga folk.
Utstråla frid.
Susa.
Inte glömma susa.

ROSEMARIE HOLMSTRÖM

Armarna sträckta
tusen fingrar kammar vind
tusen knådar jord
trevar över sovande
benknotor och krukskärvor

ROSEMARIE HOLMSTRÖM

Leif

Metalltråd och kristall
Är trädet, utsökt pjäs.
Ett läckert tingeltangel
för den stora viljan.
Viljan trampar, krasar.

LEIF HOLMSTRAND

Märkliga kött
Med grön saft,
sköra tunnhet, besk i smaken:
dröm om en höghets
stora, breda ålderdom.
I lilla lövet finns mitt kött

LEIF HOLMSTRAND

Pepe

Detta träd arbetar
Hon rår inte, hon spår
Sover hon måhända/
någon gång?
Rider maran henne/
om natten?
Var och en har sin tid
Detta träd använder sin

PEPE VINOLES

Mile

Jag blommade fel
och skrek:
Stoppa våren! Stoppa våren!
Himlarna stod alldeles tysta

MIODRAG STANKOVSKI

Tusentals gröna språk
tillkallar skogen
där jag föddes.
Skogen är skövlad
Månne därför är jag kvar här
som det gröna urspråkets minne?

MIODRAG STANKOVSKI

Angela

Jag skulle skänka er tystnad
om det inte vore den som slog
sig ner i min skugga
och knöt sin monolog
till min stam

ANGELA GARCÍA

Fast hundraårig är jag inget tidsvittne:
Allt som är minne i mig är envisa fingertoppar,
all genomlevd tid ristade i min stam
fåror för min regnflickas lekar

ANGELA GARCÍA

Om du vill veta vad jag celebrerar
håll ditt hjärta i ovisshet.

Du kommer att med mig förnimma
hur roten raknar och blir till stam

och hur matjorden utsänder sittt dis
som vidrör både bark och luft.

Fast din blick inte gläds skall du känna
den våldsamma brådskan i fågelbona.

ANGELA GARCÍA

Lilian

Träd med rötter i evigheten
med tusen ansikten
och hår som flyger i vinden
ge mig din rot
som en hand att hålla i
ta hand om mig
lyft mig till din vackra krona
gunga mig till ro

Lilian Togelius

Kanske lever jag i träden
i det smygande gräset
i gångna tiders viskande
kanske jag finns nära dig

Lilian Togelius

Monix

En glänsande glädjelös
tår trängde fram
ur Uhm-trädets stam

speglade parken
i fallet mot marken

Varken regn eller dagg
inget hat eller agg
(inget levande väsen att förebrå)

bara droppen som föll
från en gren till ett strå
en dag som var grå

Monix

Slänger ursinnigt runt
Ett bortsprunget barn
Som klättrat för högt
i en växande storm

Må han falla rakt ner
eller hålla sig kvar
jag släpper ut vreden
jag har i förvar

Ingen tröst denna dag

Vinden och träden är ett
rasande lag

Monix